I takt med att techbranschen utvecklas uppstår nya behov och kraven på arkitekterna förändras. Hur har egentligen arkitektens roll förändras? Hur kan IT inkorporeras i övriga verksamheten? Och hur ser framtiden ut för arkitekter? Vi har träffat Camilla Straubel, Chief Architect på Apoteket och medlem i Iasa’s styrelse för att höra hennes tankar.
I en värld där den digitala utvecklingen går i rasande takt ställs ständigt nya krav på dom som jobbar med tekniken. Rollerna inom IT utvecklas i takt med tekniken, inte minst arkitektrollerna. I en växande och allt mer komplex verklighet ökar behovet av personer med specialistkompetenser. Att ställa kravet att en person ska kunna allt är inte rimligt.
Arkitekterna är ingen Swiss Army Knife
– Tidigare tycker jag det har varit mer allmänna arkitekter som förväntas kunna ganska mycket. Eftersom tekniken utvecklats går vi mer mot ett behov av specialistarkitekter. Om man tittar på svenska Iasa’s beskrivning av arkitektrollerna så finns även specialistroller beskrivna och för varje år kommer dessa specialistroller behöva uppdateras.
I och med att tekniken utvecklas blir det också svårare att hålla sig uppdaterad inom alla områden. Det blir därmed naturligt att individer specialiserar sig på ett visst område.
– Arkitekterna är inte en swiss armyknife som kan allt om IT-säkerhet, integration och AI. Flera blir mer fokuserade och specialiserade på vissa områden. Jag tror att det i ett bolag behövs både och. Dels de som är generalister men också specialister. Ska du hålla dig uppdaterad om allt, det är mission impossible!
Vad får då detta för konkret effekt för organisationer som ska planera vilka roller som behövs?
– Det jag ser är att man behöver fråga sig, som jag gör på Apoteket nu, vad det är för arktitekturfunktion som behövs? Det är ju baserat på vad det är jag tror Apoteket behöver. Jag ser att vi behöver vissa specialistarkitekter som utgör basen, och som inte är beroende av verksamhet. Exempel är integrationsarkitekt och IT-säkerhetsarkitekt. Sen behövs även några som är specialiserade mer mot vissa verksamheter som online eller butik. Båda och behövs för att kunna bygga en bra funktion.
Närheten till verksamheten är kritisk
Camilla belyser faktumet att vissa organisationer eftersöker medarbetare med erfarenhet från en specifik bransch men att det också är viktigt att titta på den tekniska nischen hos en person. Det behövs en mix av personer som är experter på vissa typer av verksamheter samt personer som är experter på specifika tekniker. Camilla är glad över att hon haft förmånen att prova på många olika roller genom åren och även gått ledarskapsutbildning för att få en vidare bild av vad en arkitekt behöver kunna bidra med. I och med att den generella IT kompetensen i verksamheter höjs förändras också kravet på hur IT bör kommunicera med övriga medarbetare.
– Vi går mot att jobba närmare verksamheten, det ställer ökat krav på oss att kunna prata med verksamheten. Det har vi ju pratat om i hur många år som helst, men vi behöver förbättra oss på detta område avsevärt. Dagens verksamhet har i många fall mer kompetens inom IT än när jag började för 25 år sedan, och det ställer ju också krav. Det finns en större nyfikenhet och det är viktigt att kunna kan hantera och möta verksamheten. Min förhoppning är att man har en nära dialog så att man håller sig på en nivå där vi kan fånga upp vad verksamheten vill göra och då kunna presentera vad vi tror att vi behöver göra.
Genom en nära dialog med verksamheten kan behov fångas upp tidigt vilket också gör arkitektens liv lättare. På så sätt kan man i större mån arbeta fram den bästa lösningen redan från början. För att skapa en god relation med stort utbyte mellan IT och övrig verksamhet är det viktigt att se till att hitta ett språk som båda parter förstår.
– Hur ska jag som arkitekt bemöta de jag ska jobba med som inte lever och andas IT? Det handlar om hur man möter upp, jag pratar inte ettor och nollor med en person jag vet sitter i en annan typ av roll, om inte den personen möter med det språket. Ett sätt är att ställa frågor och få den personen att berätta, för då vet jag ju vad den personen använder för vokabulär. Jag måste lära mig det, annars blir det inte en bra dialog. Det handlar om hur vi arkitekter agerar mot människor, öppnar upp och inte pratar teknik för det kan skrämma bort människor.
IT är en möjliggörare
Att hitta en bra nivå att mötas på resulterar i ett win-win för både IT och övriga verksamheten. Verksamheten får en ökad förståelse för IT och vilken nytta som kan skapas samtidigt som IT får möjlighet att fånga upp de behov som finns för att kunna bidra så effektivt som möjligt.
– Det finns många som förstår att IT inte bara är en kostnad, utan en möjliggörare. Det är en förutsättning för att vara konkurrenskraftig. Men det handlar om att hitta människor som kan mötas och ta diskussionen utan att det är en avgrund däremellan, och där har vi fortfarande mycket att jobba med. Jag tror att när man jobbar som arkitekt på enterprisenivå eller lösningsarkitektnivå så behöver man verkligen kunna anpassa sig. Jag säger inte att verksamheten ska anpassa sig till oss, utan vi ska tolka det de säger och ställa de rätta frågorna på ett sätt som verksamheten förstår, då har vi ett samarbete! Då är vi ett bolag!
Inom en IT organisation är det därför viktigt att se över vilka som är lämpade att möta verksamheten. Här spelar arkitekten ofta en viktig roll i att kunna prata med både IT och verksamheten, och därmed agera som en brygga. Camilla beskriver vilken glädje hon har av att dels ha utvecklarbakgrund och samtidigt ett stort intresse för verksamheten. Lika viktigt som det är för henne att kunna prata med övriga verksamheten, lika viktigt är det att kunna prata utvecklarnas språk för att förmedla verksamhetens behov så att de också ser det från ett bredare perspektiv.
– Alla är inte intresserade men oftast tycker folk det är roligt att få en förståelse för hur det de jobbar med ska användas och det blir återigen win-win.
Organisationer behöver värdera soft skills hos arkitekter
Camilla berättar vidare att hon tror att behovet av soft skills hos arkitekter har ökat.
– För att IT och verksamhet ska mötas så behövs den kommunikativa förmågan hos arkitekter. Om man inte kan prata med varandra, som man behöver i alla typer av förhållanden, så når man inte det här högre syftet. Hur jag kan göra det här är något som jag ägnar mycket tid åt att fundera på. För att som arkitekt kunna sälja in en lösning måste jag känna till verksamheten och förklara för- och nackdelar ur ett verksamhetsperspektiv. Den tiden behöver man investera i.
Just därför har Iasa valt att publicera en bok som heter ”Att kommunicera arkitektur”. Camilla agerar även mentor till andra arkitekter och är då mån om att lyfta frågan kring kommunikation och bemötande för att påvisa att det inte bara handlar om ettor och nollor. Framöver hoppas hon att ledarskap och kommunikation ska bli en del i arkitekturutbildningar.
– För mig är det en del av min profession, då tillför jag värde för den verksamheten jag jobbar med.
Ökad efterfrågan på arkitekter
Vi på Wise IT har den senaste tiden sett en väldigt stor efterfrågan på arkitekter. Camilla tror att det ökade behovet till stor del beror på att IT idag är så pass involverade i alla delar av verksamheter vilket gör att det behövs mer kompetens som kan hantera det på ett bra sätt. Hon tror att det ökade behovet kan komma att leda till att det blir en stor utmaning framöver att hitta bra arkitekter. Det är inte länge sedan många såg IT som en kostnad och inte den affärskritiska kompetens det är. Men är det något organisationer har lärt sig så är det behovet av IT och hur pass affärskritiskt det är med fungerande IT-lösningar.
